Övrig civilrätt

Fastighetsrätt

Vi biträder vid allehanda frågor som berör fastigheter såsom upprättande av avtal vid överlåtelser, hyra, arrende, servitut samt i händelse av tvist.

 

Om fastighetsrätt

Fastighetsrätt är den del av juridiken som hanterar lagar kring fast egendom, ägarfrågor och nyttjande av fastigheter.

 

Fast egendom är den juridiska termen för jord, vilken delas in i olika fastigheter. All mark i Sverige ägs av någon; en fysisk person, juridisk person eller av staten. Men även om du äger en fastighet så har du inte rätt att göra vad du vill med den. För vissa ändringar krävs det att du söker tillstånd från kommunen – till exempel om du vill ha bygglov eller bygga i anslutning till en strand.

 

Trots att all mark ägs av någon har alla människor rätt att nyttja den så kallade allemansrätten. Allemansrätten är grundlagsstadgad och ger alla människor rätt att färdas över och tillfälligt uppehålla sig på privat mark i naturen. Men med rättighet kommer också skyldighet till hänsyn och varsamhet mot djur och natur, markägaren och även mot andra människor som uppehåller sig i naturen. Detta gäller dock inte tomtmark i anslutning till bostäder och fritidshus, den så kallade hemfridszonen.

Hyresrätt och bostadsrätt

Den som hyr en bostad har en särskilt skyddad ställning gentemot sin hyresvärd, vilken kan jämföras med vårt konsumentskydd. En bostadshyresgäst har ett direkt besittningsskydd som innebär att hyresvärden endast får säga upp sin hyresgäst enligt särskilda, i lagen angivna, regler. Detta besittningsskydd gäller enbart hyra av lägenhet som bostad och kan inte avtalas bort. Den som hyr en lokal har ett indirekt besittningsskydd vilket däremot kan avtalas bort. Skyddet gäller inte heller om hyrestiden är mindre än nio månader.


Tvister mellan hyresgäst och hyresvärd prövas oftast i hyresnämnden men kan också i vissa fall prövas i tingsrätten.


En bostadsrätt är en del i en ekonomisk förening – en bostadsrättsförening. Ägaren av en bostadsrätt har olika rättigheter och skyldigheter gentemot bostadsrättsföreningen, vilka till stor del regleras av föreningens stadgar. I regel ansvarar bostadsrättshavaren för det inre underhållet, inne i lägenheten, där denne brukar vara fri att göra de förändringar den önskar, förutsatt att dessa görs på ett fackmannamässigt sätt. Föreningen ansvarar i regel för det yttre underhållet, utanför lägenheten.

Skadeståndsrätt

Vi lämnar biträde och rådgivning angående skadestånd.


Om skadeståndsrätt

Inom skadeståndsrätten hanterar man mål där en person eller ett företag har orsakat en skada på en person eller persons egendom. Huvudregeln när ett skadestånd ska utgå är att den drabbade ska försättas i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. På fackspråk kallas detta principen om orubbad förmögenhetsställning.


Inom- och utomobligatoriskt skadestånd

Man talar om två olika typer om skadestånd – inom- och utomobligatoriskt skadestånd. Inomobligatoriskt skadestånd, vilket är en del av avtalsrätten, hanterar skadeståndsfall när parterna har ett avtal som inte uppfylls. Ett exempel på detta är när en leverantör inte levererar delar till en maskin inom avtalad tid så att köparen inte kan producera och själv leverera till sin kund i tid. Även den uteblivna vinsten ska här ersättas med skadeståndet.


Utomobligatoriskt skadestånd omfattar situationer där parterna inte har några avtalsförpliktelser mellan sig, till exempel då en person backar in i en annan persons bil. Skadeståndet ska här täcka kostnader för reparationer och andra eventuella nödvändiga kostnader som till exempel en hyrbil.

Typer av skadestånd

Det finns även flera olika kategorier av skadestånd; personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada och allmän förmögenhetsskada. För skador som inte går att mäta i en ekonomisk förlust ersätts ofta med relativt små belopp, medan en ekonomiskt mätbar skada kan komma att ersättas i sin helhet. Skadestånd är en ekonomisk kompensation för en uppkommen skada, och inte en brottspåföljd.


Som regel krävs det att en person handlat vårdslöst eller med uppsåt – culpöst på fackspråk – för att denne ska kunna bli skadeståndsskyldig och därför brukar inte skadestånd utgå vid rena olyckshändelser. Dock finns vissa fall där en person kan bli ansvarig helt utan egen skuld, vid så kallat strikt ansvar. Ett exempel på strikt ansvar är att en hundägare är strikt ansvarig för sin hund. En person som äger en hund som biter en annan hund eller människa är således ansvarig för det skadestånd som kan bli aktuellt att betala.

Scroll to Top